En annan syn på den nationella planen för transportinfrastrukturen

Karolina Isaksson arbetar till vardags som senior forskare på VTI. Karolina har läst igenom regeringens nyligen fastställda beslut om nationell plan 2022–2033 och Trafikverkets underlag till planen. Vi ställer några frågor till Karolina.

Vad blev ditt första intryck av planen och Trafikverkets underlag?

Jag ser Trafikverkets underlag som ett konventionellt planförslag, inte är särskilt omställningsinriktat. Det går igen i regeringens beslut. Stora satsningar fortsätter på motorvägsprojekt i storstadsområden för en ökad biltrafik. Med tanke på att regeringen betonar att klimat- och hållbarhetsmål ska nås, så hade jag förväntat mig en nationell plan med tydligare fokus på omställning och med förslag på åtgärder som snabbt kan bidra till ett mer transporteffektivt samhälle. Stora resurser läggs förvisso på järnvägsinvesteringar och på ett sedan länge eftersatt underhåll. Men detta är otillräckligt givet den stora omställning som behövs om klimatmål ska kunna nås.

Samtidigt har regeringen sig själv att skylla när det gäller underlaget från Trafikverket, eftersom man har begränsat verkets handlingsutrymme genom att säga att tidigare beslutade men ej påbörjade projekt ska ligga kvar oförändrade i planen. Trots detta är det i min mening förvånande att Trafikverkets planförslag inte innehåller mer utvecklade resonemang om hur stora utmaningar vi som samhälle står inför om klimat och hållbarhetsmål ska nås och som tydligare belyser riskerna med den inriktning som nu har valts. 

Varför är det så viktigt med belutet om nationell plan?

Den plan som genomförs under de kommande 12 åren har stor påverkan på samhällsutvecklingen och trafikutvecklingen. Den har stor inverkan på vilken typ av transport- och tillgänglighetsåtgärder som genomförs på nationell, regional och kommunal nivå och kan både förstärka och motverka lokala och regionala projekt och initiativ för minskade utsläpp av växthusgaser och hållbar omställning. I årets nationella plan handlar det om 881 miljarder kronor. Vad skulle kunna hända om dessa pengar systematiskt användes för att ställa om transportsystemet i linje med klimat- och miljömål?

Ponera att du fick möjligheten att ställa några frågor till Trafikverkets generaldirektör!

Först och främst skulle jag be Roberto Maiorana beskriva Trafikverkets vision om ett långsiktigt hållbart transportsystem – ett samhälle med ett transportsystem där tillgänglighet skapas inom hänsynsmålets ramar, med minskade utsläpp av växthusgaser, ökad biologisk mångfald, goda livsmiljöer i både städer och på landsbygd och med fokus även på social rättvisa och inkludering.

Sedan vill jag få besked om Trafikverkets syn ett transporteffektivt samhälle. Vad skulle en sådan inriktning innebära för Trafikverket och samarbetande myndigheter? Hur kommer det sig att myndigheten i sitt inriktningsunderlag och i själva planförslaget inte har satt fokus på hur den nationella infrastrukturplaneringen kan bidra till en sådan samhällsutveckling – omställningens “tre ben” i regeringens klimatpolitiska handlingsplan. 

Den tredje frågan gäller Roberto Maioranas syn på de analys- och arbetsmetoder som genomsyrar arbetet med den långsiktiga planeringen, med fokus på prognosverktyg och samhällsekonomiska analyser. Fungerar dessa analysmetoder i dagens omställningssituation, där mycket av det som sedan tidigare har tagits för givet i både transportplaneringen och samhällsplaneringen måste omprövas? Vad kan dessa metoder och analysansatser användas till och när är de inte lika lämpliga? Hur ser Maiorana på möjligheten för Trafikverket att arbeta med bredare scenarieansatser och kunskapsunderlag som även beaktar att trafikarbetet kommer att behöva förändras i grunden om klimat- och hållbarhetsmål ska nås?

Imorgon blir du kallad till infrastrukturministern och han ber dig ge honom råd. Vad är det dina viktigaste råd till ministern?

1. Ta fram ett bredare och robust beslutsunderlag för vägen fram till 2030-målet, där fler åtgärder för transporteffektivt samhälle tas med. Trafikverkets linje har ju varit att satsa primärt på elektrifiering och biodrivmedel, men under våren har vi sett att stödet för reduktionsplikten vacklar. Därför behövs bredare ansatser och strategier för klimat- och hållbarhetspolitisk måluppfyllelse. Eftersom transportpolitiken är ett så politiskt känsligt område så vore det klokt att nyttja fler av verktygen i verktygslådan. Transporteffektivt samhälle är idag en dåligt utnyttjad möjlighet. 
2. Se över Trafikverkets instruktion och tydliggör, i linje med vad som föreslås i den aktuella Klimaträttsutredningens slutbetänkande, myndighetens ansvar att arbeta för ett transporteffektivt samhälle.
3. Fundera över hur klokt det är att så kategoriskt hålla fast vid att alla tidigare beslutade infrastrukturprojekt ska genomföras, även ej påbörjade. I Wales har politikerna beslutat att inte fortsätta att bygga ut vägkapacitet för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. I stället lägger de offentliga medel på andra åtgärder som stärker tillgänglighet utan att försvåra en hållbar omställning. Projekt som hotar klimat och miljö behöver omprövas. 

En person som förmodligen sitter och fundera är miljöministern. Om planen inte bidrar till att vi når våra klimatmål vilka argument borde hon framföra på kommande regeringssammanträde?

1. Miljöministern bör ber sina kollegor att motivera på vilket sätt det kan anses vara framsynt politik för en regering som säger sig vilja forma “världens första fossilfria välfärdsland” att lägga nästan 900 miljarder kronor på en plan som knappast alls bidrar till att klimatpolitiken. 
2. Miljöministern skulle också kunna ta fasta på resonemangen i den strategiska miljöbedömningen av nationell plan och fråga sig om det verkligen stämmer att planförslaget “passar in i” en utveckling mot ett hållbart samhälle. Beroende på vad hon och hennes kollegor kommer fram till, så behövs en vidgad diskussion om vad som är en lämplig handlingsinriktning för transportpolitiken framöver.
3. Annika Strandhäll borde initiera en diskussion om målkonflikterna inom dagens infrastrukturplanering och den ensidiga satsningen på elektrifiering och reduktionsplikt. Det finns intressanta möjligheter inom området transporteffektivt samhälle som kan tillföra ny politisk energi till transportområdet att upptäcka.

Martin Prieto Beaulieu

‍

‍