Nyligen skrev du en artikel med rubriken “Att flytta utgifterna för mat, semester och inredning kan minska utsläppen av växthusgaser med nästan 40 %”. Med tanke på IPCCs senaste rapport som understryker vikten av snabba minskningar känns det angeläget att titta närmare på vad vi var och en kan göra för att bromsa den globala uppvärmningen.
Vilka slutsatser kom ni fram till i artikeln?
– I artikeln tittade vi på tre konsumtionsområden, mat, semester och inredning, och på hur man kan göra andra val inom dessa. Vi utgick från att det inte skulle kosta mer pengar för hushållen och att varorna eller tjänsterna skulle finnas tillgängliga på marknaden till ett överkomligt pris. Vi kom fram till att man kan minska de konsumtionsrelaterade klimatutsläppen med nästan 40%. Då hade man valt bort charterresor med flyg, kött och mjölkprodukter samt att köpa ny inredning. Istället la man sina pengar på saker som tågsemester, hemester, växtbaserade alternativ till kött och mjölk samt andrahandsinredning i kombination med reparationer, svara Annika Carlsson Kanyama.
Det finns ju en diskussion om det individuella ansvaret för utsläppen av växthusgaser contra det som bärs av staten eller samhällssystemet, det man skulle kunna kalla politikernas ansvar.
Hur ser du på detta?
– Detta är givetvis en relevant diskussion som också förts de senaste 30-åren och under den tiden har klimatutsläppen ökat och klimatet har förändrats. Nu har vi sju år på oss att halvera utsläppen enligt den senaste forskningen och då tycker jag att “alle man på däck” gäller, det vill säga det är dags att alla aktörer gör allt vad de kan här och nu. Jag tycker politikerna har ett jättestort ansvar, men som det ser ut just nu så kommer de inte att ta en ledande roll i omställningsarbetet, resonerar Annika Carlsson Kanyama.
Oavsett vem som tar på sig den gröna ledartröjan måste omställningsarbetet accelereras. Det ena utesluter inte det andra. “Alla man på däck” innebär just att alla måste bidra; Politiken, näringslivet, det civila samhället, du och jag.
Om du fick chansen att ställa frågor till en makthavare inom området, vem skulle det vara och varför?
Jag skulle vilja ställa frågor till företrädare för kött och mjölkbranschen som just nu mest verkar vilja bromsa omställningen till en växtbaserad kost och bland annat har opponerat sig mot Livsmedelsverkets nya kostråd för en bättre folkhälsa där man rekommenderar mindre kött och mjölk än nu, säger Annika Carlsson Kanyama.
Vilka frågor skulle du vilja ställa?
1. Hur ser ni på er roll i omställningen till ett mer växtbaserat livsmedelssystem?
2. Ni sprider ogrundad information om att svenskt kött är bättre än annat kött men forskningen visar att det inte går att vara så kategorisk. Kommer ni att fortsätta med detta och i så fall varför?
3. Skulle ni vilja medverka i en dialog där ni tillsammans med andra aktörer i livsmedelskedjan skissar på ett scenario för ett växtbaserat svenskt livsmedelssystem?
Tre direkta, konkreta och kvalificerade frågor till kött- och mjölkbranschen som är relevanta i den stora omställningen vårt samhälle genomgår här och nu. En av dem är även en direkt inbjudan att medverka i en övning tillsammans med andra aktörer.
Det är oundvikligt att vi behöver se över våra konsumtionsmönster när vi ska bromsa uppvärmningen. Klimatfrågan kommer att bevaka konsumtionsfrågor relaterade till utsläppen och rikta frågor till makthavare med stort inflytande på vår konsumtion.
Martin Prieto Beaulieu
Länkar:
Shifting expenditure on food, holidays, and furnishings could lower greenhouse gas emissions by almost 40%:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jiec.13176
IPCCs rapport 2023:
