Vad ligger bakom initiativet Klimatfrågan.nu?

De kommande decenniernas faktiska utsläpp av växthusgaser till atmosfären är den helt centrala klimatfrågan. De som är ansvariga inom politik och näringsliv måste ges chansen att lugnt och sakligt svara på frågor och förklara hur de tänker sig att utsläppen ska minska inom sina respektive sektorer. Det finns många ambitiösa utfästelser men de brister ofta när det gäller konkreta planer och realistiska bedömningar av hur stora och snabba effekterna kan bli. Förslagen måste synas.

Menar du att svensk klimatpolitik brister i sin centrala roll att minska utsläppen?

Ja omställningen går på tok för långsamt. En stor brist är att varken genomförda insatser eller planerad politik nagelfars ur ett utsläppsperspektiv. Mål som ekonomisk tillväxt och exportmöjligheter tenderar att ta överhanden medan de faktiska utsläppen och den nödvändiga omställningens storlek glöms bort.

Vilka andra brister ser du?

Att de med olika uppfattningar i sakfrågor inte försöker reda ut motsättningar. Det finns mycket aggressivitet och låsta positioner om klimatnyttan hos biobränslen och kärnkraften. Det gagnar inte omställningen. Kortsiktiga skygglappar för de egna egna utsläppen borde inte längre passera självcensuren och förgifta debatten så som till exempel oljebolagen har gjort under decennier. Fakta måste få tala.

Har du några exempel för att illustrera de motsättningar som du ser?

Klimatnyttan hos biobränsle och biodrivmedel har blivit en särskilt laddad fråga i skogsnationen Sverige. Intressant nog kommer Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket till olika slutsatser när det gäller de biogena förbränningsutsläppen. En annan konfliktlinje gäller kärnkraften och en tredje den nationella infrastrukturplanen där investeringar på närmare 900 miljarder inte används för att kraftfullt minska utsläppen från transportsektorn. Alla dessa områden är impregnerade med starka och motstridiga intressen. Därför är det extra viktigt att reda ut olika sakförhållanden för att kunna göra välgrundade avvägningar. Det är inte bokföringen av utsläppen utan den faktiska mängden växthusgaser i atmosfären som är avgörande.

Hur skulle denna omstart för klimatpolitiken se ut?

En nationell samling för de svenska insatserna mot den globala upphettningen grundad i insikten att den nuvarande politiken är otillräcklig, att den misslyckats. Det behövs välgrundade och korrekta uppföljningar och balanserade förhandsbedömningar av de politiska förslagen med uppgifter om tidsatta utsläpp av växthusgaser som komplement till näringslivets färdplaner inom Fossilfritt Sverige. De klimatbelastande energi-, transport- och jordbrukssektorerna liksom skogs-, cement-, stål- och fordonsbranscherna måste redovisa sina verkliga utsläpp. Endast så blir det möjligt att välja rätt politik i den supersnabba omvandling som utlovats med överenskommelsen i Paris 2015.

Du nämner digitalisering som en stor möjlighet, vad menar du mer konkret? 

Upphettningskrisen och andra sammanlänkande hot ställer enorma, aldrig tidigare skådade krav på en gränsöverskridande samordning av insatser. Samtidigt har just möjligheterna att influera beteenden och processer i global skala vuxit genom internet, uppkoppling av allt och alla och automatisk hantering av gigantiska datamängder i syfte att påverka. Men sedan 2002 då Google upptäckte möjligheter att göra stora förtjänster på att sälja riktade annonser har nätet allt mer styrts av ekonomiska intressen utan hänsyn till samhälleliga demokratiska mål. Med en annan uppsättning styrande algoritmer skulle sådana ting som klimatnytta, biologisk mångfald och rättvisa kunna gynnas. Men nästan inget talar för att den nuvarande ordningen skulle kunna förändras tillräckligt snabbt i en sådan riktning. Allra minst den geopolitiska utvecklingen. Här finns ändå ett sista halmstrå, en allt tunnare strimma av hopp.

Till vem riktar Klimatfrågan till?

Till alla, alla som ser klimatfrågan som viktig och som är beredda att lägga ned en del möda på att förstå de komplicerade sambanden. Vi vill också gärna att opinionsbildare och journalister drar nytta av våra frågor till de som bestämmer över politiken och företagens utsläpp och av svar som de ger.

Vilka frågor arbetar Klimatfrågan med just nu?

Det fossilfria stålet ligger långt fram i processen. Infrastrukturplanen är en annan fråga vi jobbar med liksom Klimatpolitiska rådets vankelmod när det gäller biobränslenas utsläpp. Miljömålsberedningens förslag till mål för de konsumtionsbaserade utsläppen och beräkningar av den svenska exportens klimatnytta skulle behöva förtydligas och kärnkraften är ytterligare en fråga som vi behöver titta närmare på.

Slutligen, vi går mot ett val i september, vad är ditt råd till kommande regering?

• Först och främst måste regeringen inse att Sverige och världen står inför det som måste bli den största, snabbaste och fördelningsmässigt mest krävande målstyrda samhällsomvandlingen någonsin och rätta vision och ambition därefter.
• Gör rent hus med alla försök att trolla bort utsläpp av koldioxid och metan med bokföringstrix. Det är först när omotiverat skryt ersätts med uppriktig självrannsakan som det blir uppenbart att omvälvande insatser måste föras upp på dagordningen.
• Gör ett omtag med den svenska skogen, Sveriges största klimatresurs. Låt undersöka klimatnyttan med olika skogsbruksmetoder utan att samtidigt snegla på särintressen. Avväg och ompröva först därefter svensk skogs- och klimatpolitiken.
• Kliv på allvar in i transportsektorn genom dynamiska, differentierade, samordnade och klimatavvägda avgifter för användningen av infrastrukturen och kollektivtrafiken.
• Anlägg ett systemperspektiv på klimatomställningen. Det betyder att ta hänsyn till hur alla initiativ påverkar varandra och, inte minst, att påverka EUs klimatpolitik och inlemma den i de svenska omställningsinsatserna.
• Samla hela svenska folket till en upplysningskampanj om vad som driver upphettningen och hur den kan stoppas. 
• Skapa en sektorövergripande enhet inom finansdepartementet med mandat och resurser att dirigera och samordna klimatomställning och -anpassning i enlighet med beslutade mål.

Martin Prieto Beaulieu