Hybrit – den stora satsningen på grönt stål – minskar inte de totala utsläppen av växthusgaser till atmosfären då den ingår i det europeiska utsläppshandelssystemet.Utsläppen från just Sverige och Finland kan dock komma att minska. När detta inträffar är ovisst.Osäkert är också om fossilfritt stål, klimatmässigt sett, är bästa sättet att använda enorma mängder fossilfri elektricitet.
Detta är slutsatser som Klimatfrågan.nu kunnat dra efter de första kontakterna med företagen bakom Hybrit-projektet och som dessa representater har fått ta del av:
Se här de frågor vi ställt skriftligen och vid ett Teamsmöte, med svar och fördjupning.
Klimatfrågan ser fram emot en fortsatt konstruktiv dialog med Hybrit-företagen, relevanta myndigheter och intresserade.
Fråga 1: När levererar övergången till fossilfritt stål klimatnytta – det vill säga när överstiger utsläppsminskningarna genom teknikbytet utsläppen som sker vid investeringar i den nya tekniken?
Svar 1: Företagen har inte räknat på utsläppen från investeringarna och tidpunkten för teknikbytet i Luleå och Brahestad inte är fastställt. Detta betyder att något svar inte kunnat ges. Se fördjupning nedan.
Fördjupning svar 1: Företagen bakom Hybrit – LKAB, SSAB och Vattenfall – har för närvarande inget besked att ge men menar att det kan räknas fram. Klimatavtrycket av att bygga ut vindkraft uppges var i det närmaste försumbar, medan införandet av fossilfri gruvbrytning, anläggning för järnsvampsframställning, dragningar av högspänningsledningar och uppförandet av ljusbågsugnar inte berördes i samtalet. Mikael Nordlander framhöll att Hybrit är ett utvecklingsprojekt som inte kommer att driva produktion vilket istället kommer att ske i de tre bolagen. Projektet har varit lyckosamt och de ingående företagen har kommit fram till att processerna fungerar och kommer att vara lönsamma. Därför byter man till fossilfri teknik vid stålverket i Oxelösund år 2025, då anläggningarna annars skulle ha ställts om för fortsatt masugnsdrift. Efterfrågan på fossilfritt stål har varit så stor och den förväntade lönsamheten så god att SSAB avser att avveckla masugnarna i Luleå och finska Brahestad i förtid och övergå till direktreduktion med fossilfri vätgas. Inte minst har det varit den tidiga efterfrågan från fordonstillverkare som stimulerat beslutet om teknikbyte vilket förklaras med att bilkunder blivit mer beredda att betala en liten miljöpremie och att ökade stålpriser har en marginell effekt bilarnas produktionskostnad och slutpris till kund.Nordlander uppger att nollutsläpp kommer att nås kort tid efter 2030 medan SSABs hemsida anger perioden 2030–2040 som aktuell för avvecklingen av masugnarna i Luleå och Brahestad.
Fråga 2: Hybrit minskar väl inte utsläppen i Europa, totalt sett? Kommer företagen att ändra på det?
Svar 2: Hybritföretagen har agerat enligt intentionerna med det europeiska utsläppshandelssystemet. De egna utsläpp minskas dramatiskt inom ramen för detta system vilket räddar svensk och finsk ståltillverkning, sysselsättning och tillväxt. Några extra utsläppsminskningar, utöver de som EU redan tagit ansvar för genom handelssystemet, ser inte ut att ske. Se fördjupning nedan.
Fördjupning svar 2: Nordlander underströk att företagen inte har rådighet över utsläppshandelssystemet men förnekade inte att de har möjlighet att hantera de gratis tilldelade utsläppsrätterna efter eget gottfinnande. Våra sagespersoner hade ingen kännedom om det hade diskuterats att annullera utsläppsrätter för att verkligen göra klimatskillnad. I stället, och utanför vad han ansåg vara företagens ansvar, menade Nordlander att Hybrit-tekniken redan hade inspirerat andra under mötet ej namngivna stålverk att planera för övergången till produktion av fossilfritt stål. När så sker minskar efterfrågan och priset på utsläppsrätter vilket, enligt Nordlander, skulle kunna locka EU att öka takten i utfasningen av utsläppsrätter och därmed minska utsläppen. Utöver denna indirekta effekt framhölls att SSAB planerar att exportera den högvärdiga och fossilfria järnsvampen till stålverk runt om i Europa. Men som vi påpekade ingår också dessa i handelssystemet.
Fråga 3: Är fossilfritt stål bästa sättet – för klimatet – att använda enorma mängder fossilfri el?
Svar 3: Något direkt svar fick vi inte men frågan belystes genom ett indirekt resonemang: om inte Sverige med sina goda förutsättningar klarar att kraftigt öka produktionen av fossilfri el, då är vi illa ute. El-försörjningen ses som ett mindre problem bland företagen bakom Hybrit-projektet. Se fördjupning nedan.
Fördjupning svar 3: Med 80 procent av energianvändningen globalt i form av fossila material står världen inför en gigantisk omställning där elproduktionen måste växa med en faktor 3,5 till 5 gånger. Här har Sverige ett stort försprång, enligt Nordlander, med en elproduktion som i stort sett redan är fossilfri och ett överskott på 30 till 35 TWh. För Sveriges del beräknas elproduktionen behöva fördubblas. Om vi med våra goda förutsättningar inte klarar det ligger vi verkligen illa till konkluderar Nordlander.
Se också Klimatfrågan.nus bakgrundstext: https://www.klimatfragan.nu/artiklar-brief-och-fragor/fossilfritt-stal-ar-en-fantastisk-vision-men-minskar-utslappen
